Hoppa till innehåll

Fenoxietanol

Vi använder konserveringsmedel för att hålla våra rengörings- och hygienprodukter i gott skick, utan dem kan de förstöras av bakterier, jäst och mögel. Vi väljer våra konserveringsmedel noggrant och ser till att de är säkra och effektiva för de som använder våra produkter.

A mother with a child

Fenoxietanol är en klar, färglös vätska med en svag roslukt, som förekommer naturligt men som vanligtvis är syntetisk. Det är en av de vanligaste förekommande konserveringsmedlen som används i hygienprodukter. Det är säkert, effektivt och används i en mängd produkter.

Svar på dina frågor

Vilka Unilever-produkter använder fenoxietanol?

Vi använder fenoxietanol i våra hygienprodukter, inklusive återfuktare, rengörare, tvålar, tvättlappar och hudkrämer för småbarn. Vi använder det även i en del flytande tvättmedel.

Är fenoxietanol säkra för alla åldersgrupper?

Fenoxietanol har bevisats vara ett säkert och effektivt konserveringsmedel. Olika konserveringsmedel fungerar bättre i olika produkter och fenoxietanol är särskilt effektivt i milda formulas, som rekommenderas för småbarn.

Våra säkerhetsbedömningar visar att fenoxietanil är ett effektivt och säkert konserveringsmedel för kosmetikprodukt för kosmetikaprodukter för alla åldrar vid en koncentrationsnivå upp till 1 %. Detta ligger i linje med de tillåtna nivåerna av EU: s föreskrifter.

Effektiva konserveringsmedel är speciellt viktiga i produkter för barn, då de är extra sårbara för infektioner. Baserat på vetenskaplig evidens är fenoxietanol säkert för alla åldersgrupper, när det används inom de tillåtna gränsvärdena, också för små barn. Som med alla ingredienser vi använder i rengörings- och hygienprodukter följer vi alltid nya vetenskapliga framsteg och tillsynsmyndigheters utveckling.

"Fenoxietanol är säkert och effektivt att använda inom gränsvärdena för kosmetika och hygienprodukter. det är väl dokumenterat att de är säkra gällande inverkan på såväl människors hälsa som på naturen."

Cosmetics & Toiletries (online: 23 apr 2014); tryckt 129(5) 24-27 (juni 2014)
Tillbaka till sidans topp